veronicastark

Nu har jag äntligen börjat skriva lite, har dock inte hunnit fixa fram så mycket fakta än, men det kommer ett litet smakprov här i alla fall på hur tsunamin påverkat turismen här och lite om kulturen, kroppsspårket. Hoppas ni ska gilla det!

//Veronica

Thailand

Turismen efter tsunamin

Man har startat många olika projekt sedan tsunamin bröt in, för att kunna bygga upp detta stora semesterparadis till sin ”naturlighet”.

Själva tsunamin blev också en väckarklocka vad det gäller människors ingrepp i miljön. Om katastrofen ledde till något positivt var det att länderna i regionen – och FN:s olika organ – intensivt började diskutera inte bara beredskapen för naturkatastrofer och effektiva varningssystem utan också frågor som klimatförändring och aktiv miljövård.

Leendenas land

Du kanske någon gång hört talas om att Thailand ska vara ”leendenas land”, och visst kan man säga att det stämmer. Men de använder det dock inte alltid som ett uttryck för glädje. Som tex. kan man se i vanliga dagstidningar på kriminella i handklovar att de har ett leende på läpparna, även fast de just blivit gripna. Då kan man ju undra varför? Varför skulle man vara glad för att man just blivit fasttagen? Jo, det är nämligen så att thailändarna ler när de är generade, känner sig hotade och även när de är upprörda och arga. Det är lite som en skyddande ”mask”, man kan dölja sina känslor för att slippa konflikter, speciellt i ett så hierarkiskt präglat samhälle, där man dessutom har väldig respekt för äldre och överordnade.

I Thailand är ingen riktigt jämlik. I alla förhållanden finns det alltid en phii, en äldre person, och en nong, som är yngre. Även vänner säger ofta phii eller nong före smeknamnet den de tilltalar. Äldre män tituleras lung, eller äldre bror till ens far eller mor, äldre kvinnor paa, eller far eller mors äldre syster. Lärda personer kallas allmänt och respektfullt för acharn, vilket betyder just lärare, även om de inte nödvändigtvis är sysselsatta med undervisning. Tillrop som ”Gubbjävel”(som är rätt vanligt i Sverige) – något som vore helt otänkbart i Thailand.Om någon hade sagt något liknade här i Thailand skulle han eller hon skämma ut sig och bli föremål för förakt. Man bör heller inte argumentera med överordnade eller högt uppsatta personer i samhället.

Eftersom leendet är en sån symbol här har jag listat elva olika sorters leenden:

Det genuint lyckliga leendet: Det känner man lätt igen, för personen i fråga ler med hela ansiktet.

Det tacksamma leendet: I Thailand tackar man inte för små tjänster. Om en taxichaufför kör en thailändare hem på ett säkert sätt säger man inte tack, utan visar sin diskreta uppskattning genom att le.

Det igenkännande leendet: När man ser en bekant. Man är visserligen glad, men leendet visar att man kommer ihåg personen i fråga.

Det tveksamma leendet: När någon erbjuder en tjänst säger man  inte ja, det vore för burdust, utan man ler lite tveksamt för att visa att man uppskattar gesten men inte vill vara till besvär.

Förlåt-mig-leendet: Om man av misstag går före någon annan i en kö drar man sig åt sidan och ler för att visa att man inte menade det hela och är aggressiv.

Det förlåtande leendet: Den person man ställt sig framför i kön vill visa att han eller hon inte är förolämpad och svarar med ett leende.

Det generade leendet: Om man gjort något dumt – eller något rejält fel, som begått ett brott och blivit arresterad av polisen – ler man för att dölja att man skäms.

Det roade leendet: Om någon halkar på ett bananskal skrattar inte västerlänningar. Men thailändare ler för att visa att det var ju ganska komiskt, inte för att genera den som gjort bort sig men för att visa sympati och förståelse.

Det sorgsamma leendet: Om någon har personliga problem men inte vill tala om dem går det också att le. Men ögonen visar att det är något sorgligt eller tragiskt som hänt.

Mår-dåligt-leendet: Den som mår dåligt bör inte klaga. Det är bättre att le – och låta resten av ansiktet visa att något inte är som det ska.

Det undvikande leendet: Om man mot all social etikett skulle råka in i en konfliktsituation är det bättre att le än att klaga eller skrika. Man ler då med huvudet lutat något åt sidan för att visa att man inte är helt nöjd.

Reseledarintervjuer

 Melita (Ving chat):

Vilka språk är bra att kunna?

Språk är inte lika viktigt som många tror att man skall kunna. Det är en fördel om du pratar landets språk med tanke på kommunikationen mellan tex busschafförerna och guiderna men utöver detta är det inget krav eller måste. Dock är skandinaviska en stor fördel, att kunna danska och norska uppskattas.

Vad har man för arbetsuppgifter?

 Arbetsuppgifterna är väldigt olika och skiljer sig mycket beroende på vilken tjänst man har och på vilket resmål man arbetar. Om man tar ett exempel på en vanlig reseledares uppgifter på kreta så gäller följande: Mottagandet på flygplatsen och se till att alla gäster kommer på rätt bussar, transport till hotellen samt välkomstmöte. Service på hotellen, vilket innebär att guiden kommer till respektive hotell vissa tidspunkter under dagen och svarar på frågor och hjälper gästerna på alla möjliga sätt.

 Utflykter är även en av arbetsuppgifterna samt att ha ansvar över servicetelefonen som är ett nödnummer på natten.

Hur ska man vara som en bra reseledare?

Att arbeta som en reseledare utomlands kräver att man är väldigt serviceminded. Man bör ha en positiv inställning och alltid kunna vara glad och hjälpsam för kunderna. Tålamod och uthålighet både psykiskt och fysiskt är också en fördel.

Skiljer det sig mycket på vilken turistort man arbetar?

Ja, på vissa resmål är det mer praktiskt arbete eller mer utflykter medan på andra är det mest flygplats uppgifter. Allt beror på hur många gäster vi har ankommande på resmålet och vad det är för land. Jag arbetade tex i Bangkok och hade endast flygplats, kontorsarbete samt lite utflykter. Medan på Rhodos var det bara hotellservice samt flygplatsdagar!

Det skiljer sig inte mycket med arbetsuppgifterna för olika bolag. Det är i praktiskt sätt samma arbete, alla bolag försöker ha nöjda och glada gäster. Skillnaden är namnen på dem olika bolagen :)

 Heikie ( chef för Blue Academy Fritidresor, tidigare reseledare):

Vad  går man för utbildning? Hur lång är utbildningen?

Inga speciella krav, men gymnasieutbildning krävs. Om man läst på universitetet kan det vara bra att kanske ha läst humanistisk eller turism utbildning.

Hur är en bra reseledare?

Det finns olika typer. Men det är viktigt att kunna vara social, ha stort intresse och ge bra service till sina kunder. Kunna hjälpa till, vara flexibel. Även att vara stresstålig och tålmodig är väldigt viktigt.

Vilka arbetsområden/uppgifter har man som reseledare?

Det är väldigt mycket service. Tex. Att ta emot gäster på flygplatsen. Mycket att jobba på flygplatsen kan det vara. Olika utflykter, sitta på service center och svara på frågor osv.

Hur länge är man på samma arbetsplats(land)?

Ca. 6 månader ( sommar/vinter säsong), mest kunder på stora volym resemål.

Vilka språk är bra att kunna som reseledare?

Modersmål, nordiska språk (meriterande), engelska är ett krav.

Får man någon semester?

Ja, man har rätt till 5 veckor.

Vad är det bästa/roligaste med jobbet?

Jobba med människor, vara i ett annat spännande land, att man lär sig nya saker hela tiden.

Finns det några nackdelar med jobbet?

Det är världens roligaste jobb, men man får ta mycket skit och kritik. Måste vara väldigt stresstålig och tåla hög värme.

Hur mycket pratar man inför grupp?

Tex. På olika utflykter, i bussen, på välkomsträffar och när man guidar.

Bästa upplevelsen?

Jag tycker det är när man får hämta gruppen på flygplatsen.

Varför tycker du man ska bli reseledare?

Det finns många olika anledningar. Man hinner se mycket, eftersom man guidar mycket och byter resemål med jämna mellanrum. Man förändras som människa, får en ny syn på Norden och lär sig mycket om sig själv. Jag tycker faktiskt man får en positivare livssyn också.

 Sofie (Apollo chat) – Jobbat som reseledare på Kreta, Chania

Reseledare som person: Man ska vara väldigt service minded, positiv, öppen, flexibel, noggrann, alltid ge 110% service.

Arbetsuppgifter:  Som guide jobbar du på flygplatsen, har inspirationsmöten, service dagar då du är ute och säljer biljetter till turnerna som vi har, men även finns till för gästerna som har frågor och behöver hjälp. Vissa dagar kan vara lugna men ibland har man flygförseningar och då gäller det att hålla humöret uppe, det kan då hända att man får jobaba flera timmar!

Språk: De skandinaviska språken. Svenska, danska och norska. Men även engelska. Sen beror det ju på vilket land man jobbar i. Men man lär sig de skandinaviska språken efterhand. Jag kunde inte de så bra när jag startade som guide men nu flyter det på! Jag jobbade 4 månader under vintern i Spanien på en ö som heter Fuerteventura. Sen fick jag vara hemma 1 vecka innan jag skulle till min nya destination.

Upplevelser: Jag har väldigt många bra upplevelser som jag har fått vara med om som guide, men även de som är lite tråkiga. Min bästa upplevelse var första gången jag fick köra wn utflykt till en av Kretas härliga laguner. Jag var lite nervös i början men det slutade med en riktigt härlig dag och alla mina gäster var stört förtjusta i utflykten, så alla fick en härlig och fin upplevelse. Jag har även under en av mina lediga dagar fått åka ut på en jätte katamaran och seglat från Fuerteventura till Lanzarote.

Varför reseledare? Man växer som människa efter att ha jobbat som guide. Man lär sig att ta trevliga som otrevliga gäster, men man får uppleva så otroligt mycket. Man lär sig att vara flexbel och prioritera saker. Jag tycker man ska ta chansen att bli guide för att du lär dig så himla mycket och du får träffa så mycket folk. Att jobba i ett annat land och lära sig deras olika seder och hur dem lever är otroligt spännande. Du får en otroligt fin gemenskap med dina arbetskollegor och man blir nästan som en liten familj! Jag ska åka hem om 5 veckor och det kommer vara väldigt ledsamt att lämna alla! Jag kan verkligen rekomendera dig att ta chansen! På Apollo får man gå en 3 månader guide skola och sen är man färdig att ta steget ut i världen.

Har varit lite dålig uppdatering här känner jag. Mycket beror på att jag har varit lite lat med det här senaste månaden. Men nu tar jag nya tag och tar tag i det här igen!:)

Har nu i alla fall ren skrivit alla intervjuer som jag hitills fixat, så allt är i lite bättre ordning nu, får se om det blir några mer intervjuer sen också.

Nästa vecka tänkte jag försöka börja leta lite information om Thailand, Phuket som jag också ska skriva om.

// Veronica